För er som undrat så är det
över 2 år sedan jag slutade i kiosken.
ja jag har alltså jobbat hel-del tid i två år med servering nu.
och även ett tag som försäljare, (död perioder inom restaurang behöver man lite extra)
så jag ska inte klaga…
ni som läst min blogg från början. måste ha märkt en skillnad?
ja jag klagar alltid på min vikt, och mitt utseende och jag vill göra massor för att fixa till det och så.
Men det får ni stå ut med
under dessa två år, har jag kanske inte växt lika mycket som människa, men jag har tagit tillbaka så många saker.
Saker som försvan under de 2 åren innan dess, jag menar.
jag har haft tid och ork att skaffa mig ett förhållande, jag har varit ledig helger.
jag har varit på semester.
min närmaste chef (har 2½ typ)
har ett bra förhållande, liksom jobb e jobb och fritid är och förblir fritid, då man kan omgås som vänner.
Och inget annat.
jag menar det va så länge sedan jag bara kunde släppa saker och ting.
Bara liksom njuta av en lugn förmiddag hemma.
Bara va ledig en fredags kväll. och sedan gå ut med vänner, ta mig en drink, inte ha kravet från någon eller något att demonstrera en massa saker och ting. Det är rätt skönt.
Och ibland krävs det en lugn förmiddag med massa musik och sitta i soffan för att inse,
NEJ livet är inte perfekt, det finns massa man vill göra och ändra.
MEN det är lagom, livet är lagom, det finns utrymme för förändring, desperata tillfällen, underbara tillfällen.
jag hinner se mina syskonbarn växa upp, hinner med min familj.
Och jag hinner vara ute och njuta av livet.
kanske inte alltid, men herre jävlar vad mycket oftare än förr.
livet börjar bli bra.
Sara kommer snart hem, räknar nästan ner dagarna, jag kommer ha en av de bästa vänner man kan ha, hemma i sverige igen.
jag kommer ha min sambo och våra små fyrtassade barn.
jag har ett jobb över sommaren.
jag kan inte klaga egentligen.
vist man kan ha en dålig dag, eller vecka, ibland känns det till o med som om året har varit dåligt.
men när man sen kan tänka tillbaka som på härom söndagen då jag för första gången på år och dagar sprang..
ja jag sprang, över gräset, hoppade trampolin och massa sånt.
NEJ då finns det inget att klaga på.
just då just nu när man tänker på det, vill man bara tillbaka och det är så livet ska vara.
Det ska finnas tider för allt och tankar kring allt. Man ska aldrig glömma att livet inte är rättvist.
Man ska inte glömma att livet suger ibland, att saker kan gå rakt åt helvete.
MEN just de stunder som går såå såå bra, de ska man minnas oftare, man ska liksom kunna plocka fram dem.
bli varm om hjärtat, komma på sig själv att man sitter med värsta flinet/grimasen, medans alla andra bara stirrar på en.
Man ska liksom njuta av det, perfekta tillfället att bara njuta.