uppe i molnen?
Har ni den känslan att ni aldrig vill lämna sängen för :
Den är mjuk? varm? skön? trygg? och det händer inget mer där?
än det man själv orkar?
hmm jag har den så fort jag vaknar upp ensam i sängen (när M någon gång gå upp innan, eller har morgon jobb)
men om han e hemma så kastar jag mig ur sängen för då vill jag inte ligga kvar?
WHY??
Det bara liksom blir så, jag har inte en susning varför?
Kan det vara för man kan sträcka på sig som man vill?
bre sig? göra de där lilla extra? nåja jag vill alltid ligga kvar och bara njuta.
MEN NEJ det får jag jo inte, utan då kommer man på var klockan är.
Och asar sig upp ur sängen.
Så hur det än är.
Så om jag vill ligga kvar är klockan för mycket.
Vill jag inte ligga kvar så, ja ni fattar det slutar med att jag går upp hur som helst.
Hur får man rätt på något så simpelt 
Och god morgon på er också ^^ eller förrmiddag