You think you're one of millions but you're one in a million to me

Hej igen

Nu sitter man på vägen hem =(
inte alls kul , vill bara vänta bilen om och köra tillbaka igen.
Par dagar till hade jag velat ha.
Men samtidigt kan man inte stanna borta hela livet.
Man måste tyvärr återgå till vanliga livet då och då för att få pengar till nästa resa.

Han och ville inte skriva så mycket igår.
Då jag hade Älsklingen att bry mig om.

Han Nollade jo i går och jag försökte få det så bra som möjligt för honom.^

har inte så många att bry mig om när det gäller sånt jo.
Och eftersom man bara fyller om en gång om året, och bara nollar vart 10år tyckte jag att han kunde få det riktigt bra.
Hoppas han va nöjd.?!

Började med att jag och mamma o Anke hade fixat så det skulle komma hem bullar och kaffe mm.
Så gick upp redan vid 8a, smet över till dem, skulle ”öppna bilen för mamma”
fixade bullar till honom med pålägg han tycker om.
Och kaffe och kaffekoppar.
Sedan in till den lägenheten vi bode i, upp på övervåningen (loftet)
och så blev det frukost på sängen.

Och det är jo inte fel alls, tror alla tycker om det.?
Inte för att jag har fått det nån gång så vit jag kan komma ihåg.
Men nån gång kanske det händer? Nåja kanske mycket trevligare att vara den som ordnar fram det än vara den som får det? Vem vet? Inte jag.

Sen va det lite prat och allmänt.
Fixade till oss och ner till dem andra.

Sa Hej och hej då , mer eller mindre nåja eller 1 cigg paket senare, hur kan folk röka så mycket??
och hur funkar logisken jag måste röka upp den här innan jag kan gå ut????
Det e fan inte äns logik det är bara dumma ider för att bara få sitta kvar på häken eller bara stå rakt upp o ner och inte göra något mer än det.
Så enkelt är det.
Ja kom inte med några ursäkter alla ni som rökar, för ni kan inte påstå att ni har en bättre förklaring till varför eller?
Så vitog bilen körde och köpte det vi hade glömt dagen innan och tog det lugnt och skönt.
Mats hade även fått sitt ”paket” när vi satt och åt frukost, han fick två glastavlor som det stod par saker på. Snygga enligt mig, tror också han tycker om dem.
Sen fick han också en sten som jag tänkte vi kunde ställa snyggt i hans hörna vid datan på något sätt, ska vi nog få till det.

Eller ofra lite plats i vitrinskåpen där hemma?

Kommer säkert på något bra sätt, kan jo inte vara så svårt eller hur?

Nåja hade handlat det vi skulle ha, vill säga lite bröd och pålägg och vad handla vi mer?
Hmm pankaksmet ja jag vet, men ändå hur grymt är inte det att köpa färdig blandad sånt på tub? Speciellt när det är american sätt.???
MHH de är så gooa köpte dem sist jag var här nere, ehh fel när jag var där förra gången igen.
Är jo i danmark nu =(
snart i sverige skulle jag tro har inte tittat ut på länge.

Vill itne bli deppad, fast det är jag redan? Så då kan jag lika bra titta ut?
Eller? Känns som det iallfal.

Nåja, sedan körde vi hem för att göra oss klara för kvällen klockan va halv 2 när vi kom hem igen. Men det var bara vi där. Och ingen annan =(, så vi tog det lugnt, jag min dumma idiot skulle jo titta i kylskåpet samtidigt som jag välter ut en sån gräddfils liknade sak, smart eller hur?Nä tyckte inte jag Heller, om jag ska vara ärlig.

Gick och bytta om och gjorde mig klar för kvällen efter älsklingen var klar med det.

Sen körde mamma jag och mats till Hilde och Christian, för att träffa dem och prata.

Hitta ditt är jo skit lätt måste jag säga.
Kan man jo nästan inte äns köra fel.

Har inte träffat dem sedan guld bröllopet föra året, sjukt.
Man saknar dem och man håller sig klamrande fast vid minnena man har undetiden man inte träffas och håller tummarna att de inte hinner dö innan nästa gång.
Med deras tur, (otur) ska man jo inte förvåna sig, och inte vid deras ålder, de är jo ändå runt 75år, så det är jo inte konstigt, om de har lite kremper här och där.

De tyckte om att mats hade humor, och det betyder än då rätt så mycket för mig.
Det betyder kanske att min morfar hade tyckt om honom också, och det är ändå den ända levade släktingen jag har som jag bryr mig mer om än min familj som står mig nära. Då det är speciellt när det är den sista äldre som lever och man kan lite på, utan att ha han i närheten känns det tomt och jag önskar ingen detta, jag vill kunna åka ner och hälsa på hur jag vill och när jag vill. Men det går inte, eller jo det går, men det är ingen som öppnar dörren.

Nåja åter till ämnet, vi åt kaka där och skulle sedan iväg igen.

Jag tänkte real upp och höger så kommer vi direkt till restaurangen jag hade bestämt att jag och 30års nissen skulle ut och äta på. Som lite firande bara han och jag.

Men när vi kom ditt efter den del om och men så var det stängt, inget var kvar, bygget jo och skylten men inget inne eller inte änns köket va kvar de hade tat allt de kunde.
Kändes lite dumt, då jag hade hoppas på en trevlig kväll där ute.
Körde in mot stan och körde till ett ställe som anke hade visat oss.
Jag va lite närvös för att mamma ska hitta där i från igen, och hem.

Ja jag hade rätti att vara nervös, det visade sig att hon inte gjorde det, utan irrade runt i stan 1½ timme.
Jaja, man ska jo inte säga något, han hade nog kul?

Medans hon körde runt runt och runt.
Satt vi och åt, inte där jag hade tänkt, eller inte den maten jag hade tänk, och inte den drickan hade tänkt. Men det blev ändå en bra kväll, må jag säga.
Mysig kväll för oss två på en mysig restaurang mitt i gamla stan, men underbara anor från 1882, så de som har det vet jo en del, om det, och kan de där med mat.
Åt tysk äppelpaj, första gången på många många år.
Men den va goo, precis som allt annat var som vi hade ätit där.

Mamma och anke kom och hämtade oss senare på kvällen.
Och det gick som smort hem, undrar ibland hur de kör, eftersom det känns som värsta omvägen mot vad vi kör, men ja, man ska jo inte klaga, vi kom hem i ett stycke.

Satt och prata med dem lite och sen drog vi oss tillbaka på rummet.

Så hoppas han både har blivit glad för sina presenter och för kvällen igår.
Samt att han har tyckt om mina släktingar.
För det e viktigt för min del att han trivs, och inte tänker att de vill jag inte träffa igen.

Då blir jag nämligen lite ledsen, eller jag jag blir väldigt ledsen men men, det är sånt man får ta, alla får ha sin egen åsikt om saker och ting, den ska man inte ta i från varan.
Det är det som gör en person unik.

Men jag tyckte dagen blev helt okej efter en del upp och ner. Men bara dagen slutat på ett upp så är det väll bra? Och det som räknas?