förr o nu
Det finns jo en skilnad på hur man var som person för bara några månader sedan och idag.
Det är ännu mer skilnad om man tänker på hur det var för 3-4 år sedan.
När man sen tänker efter med jobben man har haft och med de man har jobbet med.
Man kanske avskyde det eller man va inte alls glad över det.
Eller man älskade det.
Kunder/gäster kan ha varit bokstavligen a pain in the as.
eller jätte snälla.
tack vare de har jag extremt tålamod, och det tar ett tag att få mig av banan när jag jobbar.
Liksom jag är van vid det, tro mig om något tror att serverings personal får mycket skit, ställ er i ett gatukök.
testa ha 4-12 beställningar i huvet och framförallt! Testa att göra det på mindre än 5 minuter och sen fylla på med nya beställningar,
och ändå vara snäll och artig och förstående mot gästerna.
Jag har haft saker flygande efter mig, blivit utskälld och hotad, jag har fått kramar av gäster, jag har fått frågan ” var e du nu, saknar dig” av kunder.
Så jag har testat lite av allt.
Samma sak med chefer, haft förstående, snälla, egotrippade, väldigt lätt iriterade och jag har haft, såna som vill ens bästa.
Så jag kan bara säga att jag kom fram till en sak för ett tag sedan, och det är
Makes me that much stronger
Makes me work a little bit harder
Makes me that much wiser
So thanks for making me a fighterMade me learn a little bit faster
Made my skin a little bit thicker
Makes me that much smarter
Thanks for making me a fighter