Förviring i halv bra happy land
gick bra.. fick papper med hem på drika så jag kan öva.. men hur gör jag nu?? först glad sen inserman problemet.. hmm jag vill vara glad igen.. som kl 5-9
dax att torka tårarna och försöka skaffa sig ett liv… lycka till men den kan jag bara säga till mig själv ….
kunderna såg nöjda ut och dricks fick jag massor 
nåja där var jo inte jätte mycket folk men mer än inga 
Så fick med mig hem 100kr eftersom de delar upp det på timmar… för alla som jobbat!
¨som ni kanske förstår så e jag nöjd men inte nöjd nöjd???
sitter och funderar på hur jag ska få det att gå i hoppa men det får jag väll lösa i morgon på något sätt…
HM….
jaaa intressant kan detta jo bli… om ???
haha.. iallfal så fort jag har fixat med räkningarna ser vad jag har kvar så ska jag se om jag beställer hem några saker.. så jag kan bli lite glad för stunden??
Som jag tror funkar.. nu ska jag bara tänka på hur jag ska göra för att få detta till att gå runt..
kan jo inte jobba dubbel skift 7 dagar i veckan… bara för att göra alla nöjda!
hmm någon som vet var stora kaksiga patricia tog vägen??? jag har saknat henne sista 1året.. eller 2 åren kanske??
hon var rätt bra o ha stor i flabben och så… jag saknar att ha de där som reserv o inte vara feg… för det är vad jag e just nu… feg.. och jag vet inte varför, det e sjukt… jag e iten en liten rädd tjej.. jag e fan en karlsson med glappkontakt i skäfften…. det får vi väll fixa till… någon som kan hjälpa mig?? med de??
berätta för mig hur jag blir mig själv igen??
natt natt
Klart att du kan bli den glada kaxiga typen igen, om du nu vill det. Man ändrar sig alltid när man börjar och bli vuxen och skall klara sig själv. Då är det inte så lätt att vara kaxig längre. Det är alltid lättare när man har sina föräldrar bakom sig. Det har du ju fortfarande, men på ett annat vis. Nu bor du inte hemma längre och skall på ett sättklara allt själv. Det är det jag menar med att det kanske är då den ungdomliga kaxigheten försvinner. Vet inte om jag har rätt.
Min tuffhet kom inte förrän jag träffat en KARLSSON. Jag sa aldrig något som ungdom, var mest tyst och höll med. Men jag har lärt med åren. Har förstått att det inte är så med ungdomar idag. Har jag fel får du kaxa till mig lite. Ha det bra så hörs vi. Kramar
Bra skrivet .. du kan om du vill bli den glada kaxiga typen igen jag vet det o du vet det kram