You think you're one of millions but you're one in a million to me

Prata med pappa för en stund sedan…
Vi prata om telefoner för mig ger nog snart upp hoppet…
Men sen kom vi in på jobb, och då blev jag så där…
Om man ska beskriva det som en hopplös känsla?
Precis som om jag aldrig har ehh jag vet inte… jag vet inte.. kommer jag någon gång bort från gatrkök? eller sitter jag fast här i år också??
Jag vill jo inte, jag vill ännu mindre än vad jag har velat innan jag menar jag lyckades få detta jobbet så, hur fan ska jag då inte få ett nytt??
nåja jag har jo ingen erfarenhet enligt folk jag har inte gjort sånt jag e duktig på de sista 2 år en…
Hmm ja ni ser jag e lite smått på vägg att bli negativ igen??
Men ni måste säga jag har försökt vara happy o glad…
de börjar bara bli lite svårt..

Nåja ska skriva något happy nu??
EHH
Vakna städa undan det sista, duktig mig… Plocka undan fixa med puddingen som jag skulle servera till fickan..
Sen hämta mamma med tyskar upp mig och vi åkte till rusta/öb/ ohlssonsbasar…
Det var trevligt, köpte en kattleksak och så köpte jag lite godis till honom..
Där efter upptäkte jag att min mobil såg skum ut, titta lite mer noga och såg att glaset som skyddar skärmen var kass… nåja tänkte jag det funkar kanske lite till… men inom 2 timmar var det värre och ja… nu e jag deppad igen…går vidare i historian..
Parkera på Åhlens och vi alla gick ner till mig..
Drack kaffe (nåja de drack jag åt) och åt puddingen… ingen sa om den smaka bra så hoppas den gjorde de….. Annars blir jag ledsen att de inte sa något…
åt upp och ställde undan snabbt sen ut igen nåja okej vi lekte lite med katten…
Men får den känslan att folk inte tycker om att vara här.. jag undrar varför …. något med mig kanske? eller?
nåja…
Gick gågatan, halva ner stack mamma skulle till kalkis och handla mat…vi andra 3 fortsatte, sen så efter en stund gick vi upp till pappa… mamma kom en liten stund efter och kasta in maten i ugnen.. stanna och åt.. sen känndes de mest som om jag var i vägen.. Blir väll så när man måste gå hem på kvällen och bara glor på klockan… inte jätte kul, o så känner man sig lite utanför ibland?
Pappa och jag sökte i allfal innan dess på telefoner men de e helt enkelt för dyra så de kan jag glömma.. får bara hoppas att, denna inte ger upp hoppet än och kanske funkar lite till… kanske en halv månad till så jag hinner se hur lönen blir?

gick i allfal hem vid 7… Väll hemma möss lite med kissen.. sen kände jag mig ensam.. har gjort de lite på sista tiden vet inte varför jag kan jo göra vad jag vill men nu när, jag varit lite mer uppe hos mamma och pappa än jag brukar efter som besöket.. och jag har haft folk att prata med, så e de kanske lite tradigt att gå hem till bara en katt… Tarzan e underbar men, har e inte så duktig på att prata som man vill man kan inte resa på sig och gå in till några som pratar och bara titta på o lyssna utan man sätter sig som nu i soffan och har tvn igång och ja, hoppas på att katten vill kjela lite med en.. så man får lite kärlek…
Fast jag vill jo inte ha någon här hela tiden i heller.. fast känns jo som ingen vill hit, kan jo vara för ingen vet hur jag jobbar? inte äns jag vet det jo?!
som nu vet jag inte änns hur nästa vecka ser ut.. det e jobbigt att inte kunna planera…
jag vill jo vara med folk jag känner och tycker om, men de går jo inte.

Ja… nåja dagen har iallfal varit rolig till mesta dels om inte min hjärna hade varit så som den e kanske jag inte hade haft några problem, om man kanske inte hade tänkt så mycket hade det kanske varit en rätt så bra tillvaro?

Hoppas jag hinner se tyskarna iallfal innan de åker, men natt jobb gör de jo rätt svårt att ha fritid…
kanske skulle skaffa taxi körkort? lite extra knäk som de? eller något annat? bara något nytt något utan nätter och utan halv 12 på natten??
Någon gång då och då hade de inte gjort något men ofta e jobbigt…

Nä nu ska jag leta upp katten och begrava ansiktet i honom.. i hans goapäls.
Han e i allfal tyst och förstående…

Hörs i morgon någon gång kanske om jag inte avlider på jobbet?

bye